Från ord till handling

Vänsterpartiets kongress har just antagit ett strategidokument. Detta är något av en premiär. Traditionellt sett brukar inte kongressen anta verksamhetsplaner eller fastställa politisk metod på det här viset. Det har lämnats till partistyrelsen. Vänsterpartiets Framtidskommission har arbetat fram strategidokumentet vilket gått igenom partistyrelsen innan det lämnats över till kongressen. Dokumentet föreslår följande:

1. Vänsterpartiet behöver en annan relation till omvärlden i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Mycket av Vänsterpartiets identitet och därmed förhållningssätt går ut på att man är den arga lillasystern till ett statsbärande socialdemokratiskt parti. Idag har vi en borgerlig regering och socialdemokraterna har rekordlåga väljarsiffror.

2. Organisera, och organisera ”alla” – inte bara våra medlemmar. Vänsterpartiet vill bli bättre på att tala om vad man är för, inte vad man är emot. Genom att aktivt finnas bland Vänsterpartiets (potentiella) väljare blir partiet dels bättre organisatörer, dels de som förverkligar sin politik och genomför de förändringar som behövs i folkets vardag. På så vis vill man lättare föra ut sin politik, lyfta upp väljarnas åsikter och önskemål men också visa att förändring är möjlig genom lokalt gräsrotsarbete.

3. Ökad genomströmning, nedåt, uppåt, utåt och inåt. Man vill ha fler utbildningar samt mer kontakt mellan partistyrelsen och distrikten, mellan distrikten och enskilda (framförallt nya) medlemmar samt mellan partiet i allmänhet och väljarna.

4. Jämställdhet är en organisatorisk fråga. En målsättning är att minst hälften av partiets förtroendeuppdrag ska innehas av kvinnor efter valet 2014. Detta ska uppnås genom en internfeministisk undersökning som ska resultera i en handlingsplan. Vänsterpartiet fortsätter att säga nej till ett separat feministiskt/kvinnoförbund då man anser att jämställdhetsarbetet angår alla och bör genomsyra all verksamhet.

Att ett strategidokument antas på en kongress är alltså något historiskt. Dels är det ett resultat av Framtidskommissionens arbete och en flerårig diskussion inom Vänsterpartiet om att man bör gå från ord till handling. Dels antas det på en kongress där en ny partiordförande väljs efter en öppen process, även det något nytt i svensk politisk historia.